Mentala träningstips från big wave-surfararen Andrew Cotton

Vi är otroligt stolta över att ha Andrew Cotton i vår Adventure Crew. Han är en av världens bästa big wave-surfare. En pionjär, en äventyrare och en jägare av element – alltid på jakt efter de tyngsta och största vågorna runt om i världen. Här delar han med sig av sina mentala metoder medan han reser längs Portugals kust.

Andrew, vilka är dina favoritplatser i Portugal – förutom Nazaré?

Särskilt på vintern när vågorna är små i Nazaré kör jag norrut längs kusten och hittar en liten plats att parkera, ta en solotur i vattnet, brygga kaffe och hänga i Camper Van. Det är inga typiska surfspots, utan små zoner. Det finns inga riktiga faciliteter, men vågorna är verkligen lekfulla och roliga.

Du har ett av världens mest skrämmande jobb. Hur hindrar du respekt och rädsla från att övergå i förlamande panik?

Rädsla är sunt, panik är dödligt. Det vet vi alla. För mig handlar det om en långsam progression – att utmana rädslan steg för steg. Man bygger självförtroende genom att träna det som skrämmer en i en kontrollerad miljö. För mig är det rädslan för att drunkna. Du kan träna på att hålla andan och vara under vatten, till exempel i en simhall där det är säkert och du kan pressa dina gränser. Fysisk träning och andhållning – det är väldigt bra sätt att utvecklas. Vi har alla vår tröskel. Det är viktigt att känna rädsla, men att behålla kontrollen.

"Jag visualiserar det bästa men förbereder mig på det värsta."

Om en oundviklig wipeout sker – vad är det viktigaste att göra under vatten?

Att släppa taget. Det är det allra viktigaste. Det är sinnet som skapar panik, förbrukar syre och försätter dig i en situation som kan bli riktigt farlig. För mig handlar det om att inte tänka på någonting och gå in i en zon där jag till och med kan acceptera – eller nästan uppskatta – även de värsta ögonblicken. Andra använder olika tekniker som att sjunga sånger eller tänka på en lycklig plats, men personligen kan jag bara tänka på ingenting.

Vilka tekniker använder du för att lugna nervsystemet? Visualiserar du eller har du några ritualer?

Jag har inga ritualer. Men jag visualiserar. Jag visualiserar det bästa men förbereder mig på det värsta. Jag ser mig aldrig falla, jag ser mig alltid ta vågen och fullfölja åket. Men jag tränar för värsta tänkbara scenario. Jag håller min träning så nära den faktiska sporten som möjligt. Det betyder till exempel att jag gör mitt andningsarbete inte på ett meditativt sätt, utan med hög puls, i zon 2 eller 3, ibland till och med 4, och arbetar med de känslorna. Man lär sig att bli bekväm i det som egentligen är väldigt obekvämt. Det är ett mycket effektivt sätt att träna. Och ju mer du gör det kontrollerat med människor du litar på, desto bättre känner du igen de känslorna i okontrollerade situationer.

Det finns många olika andningstekniker som hjälper dig att återhämta dig snabbare. Det jag gör innan jag tar en stor våg – jag tömmer lungorna helt. Väldigt snabbt. Det är något man naturligt nästan aldrig gör. Sedan tar jag ett stort, fullt andetag och visualiserar det från botten av diafragman hela vägen upp: mage, revben, bröst, hals. Så förbereder jag mig för en stor våg.

"Man lär sig att bli bekväm i riktigt obekväma känslor."

Efter din skada i Nazaré – var det svårare att återhämta sig fysiskt eller mentalt?

Jag har varit väldigt lyckligt lottad med tillgång till fysioterapi och den bästa medicinska rådgivningen. Det gav mig mycket självförtroende fysiskt. Det handlar bara om att följa programmen – du kan se progressionen och mäta den. Den mentala delen är ofta svårare. Man tror att man är tillbaka, men när man faktiskt börjar surfa igen och sätter sig själv i de situationerna inser man att man inte riktigt är där än. Fysiskt tog det mindre än ett år, men mentalt 18 månader till två år.

Du har gjort det här hela livet och fortsätter att prestera på högsta nivå – varför?

Jag gillar att utmana mig själv i träning, i havet och, tror jag, även i livet. Sporten har varit ett enormt fokus för mig. Den har gett mig ett syfte – och det är vad jag behöver. Jag älskar att vakna med ett mål. Att träna, förbereda mig, arbeta med min utrustning – jag älskar det.